Kloklippning

Måste bara säga att jag är så tacksam och nöjd att Oliver och Alba tycker det här med kloklippning är helt okej. De till och med står på kö och ivrigt väntar när salamiskivorna och klotången kommer fram.  Sen står de lugnt och stilla och väntar medans jag klipper runt om innan det är dags för godiset.

Det har dock inte alltid varit så. Alba tyckte det var väldigt otäckt i början när hon kom till oss och det gick åt väldigt mycket salami innan vi kommit dit vi är idag.  Fick klippa en klo i taget och sen bryta för en godis under väldigt lång tid. Nu är hon dock exemplarisk <3

Thira, Udi och Silver krånglade alla med kloklippningen på olika sätt så när Oliver kom som valp blev det här en grej som jag gav mig sjutton på att det INTE skulle krångla. Klippte ofta och utan att försöka göra en grej av det och alltid salami när det var klart. Han tog det med ro och låg i soffan och lät mig klippa fram till han var dryga året, sen vill han hellre stå och ja det kunde jag väl gå med på så länge han fortfarande hade en positiv attityd.

Värst av alla mina rödingar var Udi, hon blev minst sagt galen och stark som en ål och ja helt omöjlig. Det hela eskalerade efter hon varit hos veterinären tätt ett par gånger för en skadad tand och de vid ett tillfälle hade tvångshållit henne för att sätta nål i benet inför en sövning. Hon var livrädd för veterinärer efter det besöket och kom krypande ut i väntrummet efteråt.  Därefter gick det knappt ta i tassarna på henne. Klippte jag klorna på Thira så stod hon i dörröppningen till rummet och skrek för det var så läskigt att klor klipptes!  Det blev bättre med tiden men det var alltid lite av ett krig att få de där klorna klippta.

Därför är jag så tacksam och glad att Oliver och Alba är så lättsamma med klorna <3   Är lite sugen att testa kloslip då det är lättare att få dem kortare. Dock rädd att jag ska förstöra deras positiva inställning till klovård, så får se hur jag gör

Här nedan en gammal bild på en ung och trött Udi